Det här med webben…

Vi som är verksamma inom biblioteksområdet får allt som oftast höra att ”det har väl hänt mycket inom bibliotekarieyrket de senaste tjugo åren?” Och visst har saker och ting förändrats inom vårt område, precis som i samhället i stort bl.a. som en konsekvens av webbens genombrott. Bibliotekariers och andra informationsspecialisters yrkesutövning har påverkats inte bara av en ökad tillgång till information, vi ställs också inför krav på kunskap om teknikerna bakom informationsdelning på webben.

Någon gång i mitten av 90-talet gick jag en kurs på Humanisten i Göteborg i Datorstödd textforskning. Det var mitt första möte med tekniken bakom de webbtjänster jag hade börjat använda, ett användande som huvudsakligen begränsade sig till att hålla kontakt med utländska vänner via Hotmail och att söka en del information. Vi var en liten grupp studenter som ägnade oss åt SGML och textuppmärkning och ett av mina starkaste minnen från kursen är glädjen när jag lyckades infoga den obligatoriska bilden av en tomte i HTML-uppgiften.

När jag några år senare började på Bibliotekshögskolan var tillgång till datasalar en självklarhet på ett sätt som de inte hade varit på Humanisten. Bland informationssökningar i DIALOG och på webben smög sig också in en valbar kurs i elektronisk publicering där jag återigen kämpade med att få HTML-sidor att se ut jag ville. Och nu förstod jag nog lite bättre vad det hela handlade om.

När jag började hjälpa till med undervisningen på motsvarande kurser pratade vi plötsligt också om något som hette XML och som, insåg jag, hade att göra med det där SGML som jag hade bråkat med att försöka förstå mig på några år tidigare. Under åren kring millennieskiftet gick XML från något lätt obskyrt till att få en allt större roll i undervisningen, inklusive specialkurser för dåvarande SFIS i Stockholm. Nu är XHTML och XML självklara inslag i bibliotekarieutbildningarna på både kandidat- och masternivå och BHS har en separat webbredaktörsutbildning.

Kurser i digitalisering av kulturarvet, i kunskapsorganisation och i att hantera stora datamängder innehåller avancerade tillämpningar av olika XML-språk. Och kvaliteten på webbsidorna som studenterna skapar även på de grundläggande kurserna går milsvitt bortanför vad jag och min kurskamrat knåpade ihop på kursen i elektronisk publicering för ett drygt decennium sedan. Vilket behövs, för vårt samhälles förväntningar på hur en webbsida ska se ut har också förändrats avsevärt.

Helena Francke, lektor och programansvarig för masterprogrammen Biblioteks- och informationsvetenskap, distansutbildning samt Digitala tjänster – kultur, information & kommunikation

Bild: Del av webbplatsen som utgjorde examinationsuppgift i kursen i elektronisk publicering i slutet av 90-talet. Tror att den möjligen ingick som en del i en webbplats byggd på ramar.

This entry was posted in Framtid, Nostalgitrippen. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *