Sökmotorer och personalisering – ett problem?

Jag har i ett tidigare projekt arbetat med personalisering i form rekommendationssystem. Ett system av typen ”andra som liknar dig har tittat på det här, därför antar vi att detta också är intressant för dig”. Jag tyckte att rekommendationssystem bara kunde vara bra. Visserligen fanns nackdelen med att en användares aktioner hela tiden sparades ner i en databas, men lite personlig integritet kunde man ju glatt offra för att få träffsäkra rekommendationer.

Jag har alltid varit fascinerad av den sociala webben där webbplatserna blir till vad dess användare gör med dem. Vissa lyckas, andra misslyckas. Vad gör att vissa lyckas och andra inte? I min utforskning av olika sociala webbplatser träffade jag på sökmotorn Scour. En sökmotor som tar den sociala faktorn i beaktning när resultat levereras. Människor som du har i din kontaktlista påverkar ditt resultat. Det som de har klickat på och aktivt flaggat för hamnar med större sannolikhet i ditt sökresultat.

Det kan förstås vara bra med rekommendationer när man söker bland så otroligt mycket innehåll, men vad händer om det skulle vara så att vi väljer att ha personer som vi hela tiden kommer överens med och har likartade åsikter som i ett sådant här sammanhang? Vad händer om sökmotorn dessutom använder våra aktioner som en del av sin rankningsalgoritm, det vill säga att vi får fler resultat liknande de vi klickar på och flaggar för? Det här gäller inte bara för Scour, som marknadsförs som en social sökmotor, den tunga aktören Google är redan där.

Som bibliotekarie och informationsspecialist tror jag att man fyller en viktig funktion i att upplysa om att sökmotorer kan få till följd att sökarens perspektiv blir allt smalare i längden. Vi behöver sprida denna kunskap och öppna människors sinnen för ett vidare perspektiv. Detta gäller förstås bredvid det som vi anser som självklart, att även förmedla alternativa källor och vikten av källkritik.

På webben är det redan lätt att gruppera sig med likasinnade och fjärma sig från omvärlden. För att kunna förstå och kunna samtala med människor med andra åsikter och perspektiv behöver vi först och främst inse att det finns andra åsikter och perspektiv.

”Du blir vad du söker”, skulle min handledare och kollega Jan Nolin säga. Om vi inte redan är öppna för att se fler sidor och aspekter av samma sak kommer sökmotorn inte heller att erbjuda oss den möjligheten, för sökmotorn vet vilken sida och vilka aspekter vi vill se. Vi kan välja vilka personer och institutioner vi vill följa på Twitter och via RSS-flöden i bloggosfären. Väljer vi att aktivt leta och kritiskt granska, eller väljer vi den bekväma vägen att vända oss till källor som vi vet kommer att uttrycka åsikter vi håller med om?

David Gunnarsson Lorentzen, doktorand i gruppen Social Media Studies.

This entry was posted in Allmänt. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *